...and this is what me dear father wrote as a response. The reason I post it here is because it is so well put and I am so glad to have such a compassionate father. In my world of understanding, the content is nothing revolutionary about it, just wise. Although I know that it is not always so obvious for everybody, at least not in the beginning.
For translation help, use Google Translate.
Jag gillar dig X och jag hoppas verkligen att du tror mig. Du är en trevlig, tänkande och - vad jag hittills märkt - medkännande tjej. Därför blir jag förvånad över ditt utbrott. Förvisso vet också jag att det finns barn som går till sängs ibland utan att äta sig mätta även i Sverige, att äldre ibland inte får nödvändiga mediciner, att alla psyksjuka inte får den behandling de bör få. Men jag kan inte helt bortse ifrån att det finns många miljoner fler barn utanför Sveriges gränser som praktiskt taget a l d r ig äter sig mätta, miljoner äldre och sjuka som a l d r i g får mediciner, tusen och åter tusen psyksjuka som låses in i sunkiga mentalsjukhus utan tillstymmelse till vård.. Det v e t förstås du också.
Vi själva lever i ett av världens rikaste och även på många andra sätt mest privilegierade länder (varken krig eller naturkatastrofer, exempelvis.) Vi lever i ett land som har råd att solidariskt stödja såväl eländesdrabbade här som på andra håll i världen. Det handlar ytterst om hur politikerna - som ju vi ju själva väljer - fördelar medlen. Givetvis och förvisso kan deras sätt att sköta den uppgiften diskuteras. Och det har vi tack och lov möjlighet att göra i det här landet. På många andra håll i världen mördas människor som diskuterar politik som inte passar de styrande. Det vet jag, det vet du, det vet alla andra som har förmågan att se utanför den egna lilla trånga världen.
Givetvis är det lättare, helt mänskligt och naturligt, att uppröras av missförhållanden nära en själv. Det är mänskligt och naturligt att bli upprörd, arg och ledsen om något barn i ens närhet far illa. Empati är ordet, och det känner förhoppningsvis de allra, allra flesta i en sådan situation. Men massor av människor känner också empati med svältande barn i andra länder . Det visar om inte annat de många miljoner som brukar strömma in till diverse stödgalor. Men för mig är ordet solidaritet väl så viktigt. Och då talar jag inte om solidaritet som något uppoffrande utan som ett måste. Om världens rika länder inte stöttar de fattiga i exempelvis Afrika kommer det att slå tillbaka mot dem själva. Då kommer vi att få se en folkförflyttning av människor kämpande för sin överlevnad som världen aldrig tidigare skådat. Då kommer den "flyktingvåg" som vissa påstår att vi har redan idag att ses som en droppe i havet. Då får vi förmodligen själva slåss för vår överlevnad.
Ursäkta att min kommentar blev lite lång och ib land aningen högtravande. Men X, påstå inte att det är idioti att ge hjälp till människor även utanför Sveriges gränser - för jag tror dig inte. Men diskutera gärna hur det ska gå till. Samtidigt som du diskuterar hur det ska gå till att hjälpa alla behövande i Sverige.
Må gott!
No comments:
Post a Comment